Lägesrapport 3 och förlåtelse

26 november, 2020

Simning, Cykling och Löpning: Det är på paus tillsvidare. Endast promenader i skogen och lite fincykling om tillfälle erbjuds, kanske ett vinterdopp ibland också.

Var sak har sin tid. Det blev lite för mycket för min kropp efter mina senaste löparinsatser. Jag har ju ett fysiskt arbete och jobbat på rätt bra under sommar och höst, (vilket självklart är så roligt också!), men jag känner att min kropp behöver ett lugnare men ändock något utmanande tempo, så jag har ökat kundaliniyogapassen till två pass i veckan för det mesta.

Kundaliniyogan har verkligen tagit mitt arbete att komma till inre ro och att känna inre styrka till en ny nivå. Till och med så pass att jag nyligen gick en helgkurs i meditation, healing och energipåfyllnad. Det var en otroligt positiv och utvecklande upplevelse! För dig som har möjlighet så rekommenderar jag att kika in på www.spirituelltcenter.se för att se vad Helen Olausson har att erbjuda, kanske kan det vara någon föreläsning eller kurs som lockar.

Jag har också läst två jäkligt bra böcker av Camilla Läckberg, ”En bur av guld” och ”Vingar av silver”. De handlar om en kvinna som genom livet råkat ut för alldeles för mycket tråkigheter men har tålamod att sakta men säkert hämnas på väldigt kraftfulla sätt.

Hämnd kan vara en väg för att uppnå en slags läkning och inre lugn, men jag tror inte att det är rätt väg att gå eller helt rensar ut små korn som ligger kvar och skaver.
Jag har sedan början av min läkningsresa bestämt mig för att jag vill vara tillfreds, känna energi och fullt ut kunna njuta av nuet och framtiden. Det har lett till att jag nyligen var redo att en gång för alla, förlåta dem som tidigare i mitt liv behandlat mig illa eller orättvist. I alla fall de som etsat sig kvar och fortsatt att ta av min tid och energi i nuet. Tid som jag vill lägga på min fina familj och vänner istället.
Jag har bara börjat men redan har det släppt på spänningar i bröstet, det är lättare att andas och jag känner en mer avslappnad glädje och värme.

För några år sedan fick jag ett meddelande av en kompis från förr. Han bad om ursäkt för att han hade behandlat mig illa när vi var tonåringar. Jag förstod inte riktigt varför först, han hade ju bara jagat mig och tafsat lite ibland. Är det inte sånt man får ta när man som tonåring håller på att lära sig hur man får och ger kärlek och uppmärksamhet?
Nej, det ska man ju faktiskt inte. Det är inte rätt. Men det sorgliga är att jag inte visste bättre, jag hade redan varit med om mycket värre. Min gränser för vad som var ok var utsuddade. Jag hade långt tidigare blivit sexuellt utnyttjad mer eller mindre av fler olika män vid olika tillfällen.

#metoo

Det har jag så klart burit med mig under livet och det har färgat olika situationer och relationer. Det har gjort att jag inte varit så snäll mot mig själv alltid. Jag har satt mig i situationer jag inte skulle ha gjort, om jag haft bättre självkänsla och värderat mig själv högre. Men det är fortfarande jag själv som gjort egna val som vuxen utefter de förutsättningar jag har haft. Och jag har under lång tid jobbat hårt med mitt inre för att få läka och bli hel. Det går, det tar oftast bara jäkligt lång tid och vägen kan många gånger vara krokig och full av fallgropar. Jag har otroligt fina både vänner och bekanta som varit ett oerhört stort stöd på denna väg. Även andra människor runtomkring har gjort att jag lärt mig mycket om mig själv.

Tyvärr har jag inget unikt bagage. De flesta har stora utmaningar och upplevelser som präglar hur de lever idag och framåt. För ca ett år sedan började jag följa Johannes Hansen på Facebook, en mental rådgivare som bl.a. har gett ut böckerna ”Tough love” och ”Peppa mig eller flytta på dig”, snart kommer ”Starkare”. Han delar många små korta peppande inlägg om att ta eget ansvar för sitt liv och sin tillvaro, det stärker mig i alla fall och är en del av att jag nu alltså kommit så långt att jag vill förlåta, släppa och gå vidare.

Vi kommer aldrig få en värld med perfekta, fantastiska och genomgoda människor och det finns ingen som glider igenom livet utan att ha större eller mindre motgångar. Det bästa man kan göra för sig själv är att stärka sig själv och träna på hur man hanterar olika händelser, människor och situationer.

En person i mitt förflutna sa en gång att jag skulle sluta skylla på min bakgrund, sluta vara bitter, det var ju så länge sedan. På ett sätt hade den personen rätt även om det låter väldigt kallt. Men det finns ingen som kan bestämma hur lång tid det ska ta att älta, vara bitter eller läka. Det tar ofta tid oavsett hur målmedveten man är. Men satan i gatan vad det är viktigt för att läka och växa och bli stark inuti.

Jag är 44 år idag, det har alltså tagit över 30 år att äntligen släppa taget och leva fullt ut.

Det borde göras en redig omstrukturering av dagens straff för misshandel och sexuella övergrepp. Det kanske skulle bli på obestämd tid istället så att förövaren har möjlighet att jobba med sig själv så att risken för återfall minskar. Och framförallt behöver den utsatta få bättre hjälp, på sitt sätt, att gå vidare och börja läka.

Läs mer…

HLR och egenvård för hjärtat

HLR och egenvård för hjärtat

I fredags gick jag en HLR-kurs på vuxna som WellNetWork anordnade. Jag har tänkt att det gjorde jag ju inte för så...

10-årsjubileum

10-årsjubileum

I februari 2022 var det tio år sedan jag slutade röka. Jag sa till mig själv att jag från och med nu ska försöka vara...